Replik på Svensk djursjukvårds larm om veterinärbrist

Med anledning av rapporten från Svensk Djursjukvård om brist på veterinärer vill Sveriges Veterinärförbund påpeka att denna inte kan lösas enbart genom att utbilda fler veterinärer. Det finns tydliga indikationer, i enkäter genomförda såväl i Sverige som på europeisk nivå, som visar att en stor andel veterinärer väljer att lämna djursjukvårdsbranschen (alltså arbeta som klinisk veterinär) för att de upplever arbetssituationen som orimlig. Den upplevda bristen på veterinärer kan alltså vara relativ snarare än absolut. Precis som i de flesta yrken är det också svårare att hitta personer som är beredda att bosätta sig i landets norra delar, och personer som kan tänka sig att arbeta jourtid. Förutsättningarna för jourverksamhet ökar om fler kan dela bördan.

Lönenivåerna är generellt låga trots att veterinärutbildningen är lång och krävande och yrkesverksamma veterinärer ständigt måste fortbilda sig. En rimlig arbetssituation är dock allra viktigast; arbetstider, förväntningar och bemötande från arbetsgivare och djurägare spelar stor roll. Samma behov finns hos veterinärer som är egenföretagare, de måste också ha en rimlig arbetssituation och en inkomst att leva på. 

Att bara kräva fler utbildningsplatser är meningslöst om inte de som utbildas erbjuds en arbetssituation som gör att de stannar på sin arbetsplats. Många av dagens studenter tvekar inför en karriär inom djursjukvården, på grund av dåliga erfarenheter under sommarpraktiken det sista utbildningsåret. 

Frågan om framtida tillgång på veterinärer är komplex och handlar om arbetsmiljö, löneutveckling, brist på verksamhetsansvar i lagstiftningen, reglering av jourverksamhet på nationell nivå mm. Sveriges Veterinärförbund vill att arbetsgivare och myndigheter på allvar för en dialog om detta istället för enstaka utspel som inte leder till konstruktiva lösningar. Ökade resurser till veterinärutbildningen behövs, men är inte lösningen på problemet.

Uppdaterades senast 12 juli 2020