Allmän information

Allmän information

Svensk specialistutbildning - övergripande information

Ansvarig myndighet och utbildningsanordnare
Statens jordbruksverk är ansvarig myndighet för den veterinära specialistutbildningen och utfärdar godkännande av specialister. SVF är utbildningsanordnare på uppdrag av Jordbruksverket och administrerar utbildningsprogrammen som genomförs under handledning på utbildningsplatser/tjänstgöringsställen runt om i landet.  

Specialistutbildningen regleras i Jordbruksverkets föreskrifter, fram till 2022 i SJVFS 2009:83 då en ny föreskrift, SJVFS 2021:25, trädde i kraft. Den tidigare föreskriftens regler och utbildningsplaner gäller, i princip, fortfarande för de veterinärer som börjat sin utbildning före 2022.  Den nya föreskriften innebar vissa ändrade villkor men utbildningens innehåll och genomförande är i stort sett som tidigare. Utbildningen tar minst tre år på heltid och består av handledd tjänstgöring kompletterad med teoretisk kompetensutveckling. Uppdaterade utbildningsplaner och andra styrdokument för programmen enligt den nya föreskriften förväntas kunna vara på plats under 2023.

Specialist – en skyddad titel
Att tillkännage specialistkompetens får man som veterinär göra när man, efter ansökan, erhållit godkännande som specialist från Jordbruksverket. För detta krävs att man genomgått ett av Sveriges Veterinärförbunds (SVFs) specialistutbildningsprogram med godkänt resultat eller fått en motsvarande utländsk specialistutbildning godkänd av Jordbruksverket. Specialist får bara den veterinär kalla sig som innehar detta formella godkännande   ”Specialistkompetens i …”. Jordbruksverket har fastslagit att veterinärer utan formell specialistkompetens men med ett ”specialkunnande” eller ”specialintresse” för ett visst ämnesområde ska använda rätt ord för det och får inte använda titeln ”specialist”. …” Veterinär som innehar högre europeisk eller amerikansk specialistutbildning (”Diplomate”) ska inte heller ange ”specialist”.

Här under beskrivs övergripande utvecklingen av specialistutbildningen för veterinärer och något om utbildningsprogrammen till svensk specialistkompetens inom olika områden.

Historik – specialisering steg 1 och steg 2
De första planerna för vidareutbildningen för landets veterinärer togs av Veterinärmedicinska Sällskapet (SVS) inom Veterinärförbundet på 1990-talet. Syftet var att veterinärerna i Sverige skulle kunna få en ordnad och väldokumenterad kompetensutveckling inom sina olika specialområden. Det började med specialiseringsprogram på hund och katt, för kliniskt verksamma smådjursveterinärer. Ytterligare utbildningsprogram har sedan dess tagits fram av SVS och senare av Veterinärmedicinska Rådet (VMR) inom områdena hästens, nötkreaturens och grisens sjukdomar samt i veterinär folkhälsa (tidigare livsmedelshygien) som samtliga tillhör steg-1-utbildningen. 

Specialistutbildningen i hundens och kattens respektive hästens sjukdomar (steg 1) har visat sig vara mycket positiv för att öka den veterinära kliniska kompetensen inom områdena och de är, storleksmässigt, de helt dominerande programmen. Genom att ta fram ett vidareutbildningsprogram på ämnesnivå (steg 2) för veterinärer som genomgått steg 1-utbildningen i hundens och kattens sjukdomar ville man kunna ge ett alternativ till dem som inte är beredda att satsa på den europeiska eller amerikanska Diplomate-utbildningen. Steg-2-program inom sjukdomar hos hund och katt introducerades 2007 och inom sjukdomar hos häst 2022.

Inträdeskrav för att börja i steg-1-utbildningen är svensk veterinärlegitimation. De kompletterande inträdeskrav som, före 2022, fanns för några av programmen (gris, nöt, livsmedel) är numera borttagna. För att börja i steg-2-utbildningen krävs specialistkompetens steg 1 inom det aktuella området.

Utbildningarna
Utbildningarna till specialist, både i steg 1 och steg 2 och både enligt gamla och nya föreskriften är, i stort, upplagda på samma sätt. De består av handledd tjänstgöring minst tre år på heltid (benämns basutbildning före 2022) där olika praktiska/kliniska moment ska genomföras och kunskapsmål uppnås enligt de specificerade utbildningsplanerna och kompetensmålen för de olika programmen. Parallellt med den handledda tjänstgöringen ska veterinären genomgå teoretisk kompetensutveckling (kurser, litteraturstudier m.m.) och göra skriftliga arbeten som kan vara fallbeskrivningar, dokumentation av vetenskapliga studier eller liknande (denna del benämns sidoutbildning före 2022). Kraven framgår av respektive utbildningsplan. 

Handledare måste vara av Jordbruksverket godkänd specialist inom det aktuella specialistområdet eller kunna uppvisa motsvarande kompetens. 

Alla delar av utbildningen ska dokumenteras med intyg. Hela utbildningen ska vara fullgjord och samtliga kunskapsmål och utbildningskrav ska vara uppfyllda med dokumentation som är godkänd av SVF innan aspiranten får gå upp i examination. Examination anordnas som regel en gång per år i respektive program. Aktuell tidsplan för examination, inklusive sista anmälningsdag, publiceras på SVF:s hemsida.

Aspiranter som antagits före 2022 ska i princip fullfölja sin utbildning enligt den utbildningsplan och övriga regler och riktlinjer som gällde då de antogs medan de som börjar utbildningen från och med 2022 följer den nya föreskriften. Vad som gäller för respektive grupp tydliggörs med rubriker ”… före 2022” respektive ”… fr o m 2022” i listan till vänster här på sidan.

Utbildningsplats/tjänstgöringsställe
Enligt den gamla föreskriften skulle aspiranten i specialistutbildningen ha EN utbildningsplats där samtliga kunskapsmål skulle kunna uppnås. Det ställde krav på att utbildningsplatsen hade komplett verksamhet, utrustning och andra fysiska och personella resurser som gjorde det möjligt att kunna uppnå alla kunskapsmål inom olika områden, där. Den skulle därför vara granskad och godkänd för detta av Jordbruksverket. Från och med 2022 utfärdar Jordbruksverket inte längre sådana godkännanden. Det är enligt den nya föreskriften också möjligt att genomföra sin utbildning vid flera olika utbildningsplatser/tjänstgöringsställen om det behövs för att samtliga kunskapsmål och krav ska kunna uppfyllas. Denna regel, menar SVF, bör vid behov få gälla även de som börjat utbildningen före 2022. Varje plats/ställe måste dock (fortfarande) på förhand godkännas av SVF för de kunskapsmål som veterinären anger ska uppnås där.

ESK-grupper
För varje utbildningsprogram finns en ESK-grupp (Examinations- och styrkommitté). ESK består av ämnesspecialister och ämneskunniga inom varje område och har en viktig roll i utbildningsprogrammen som expertgrupp med ansvar för bedömning och godkännande av aspirantens prestationer och dokumentation samt för den slutliga examinationen.

Specialisering inom försöksdjursområdet
Inom försöksdjursområdet finns ingen svensk specialistutbildning utan här ser man den europeiska diplomate-utbildningen som den relevanta vägen att gå för specialisering. 

I Europa finns ett flertal s.k. colleges (bland annat inom försöksdjur) som organiserar residencyprogram, som efter godkänd genomgång och examination leder till europeisk diplomate-titel.  EBVS (European Board of Veterinary Specialisation) är paraplyorganisationen för de europeiska specialistcollegen. De driver frågor som är gemensamma för dessa, främst kvalitetssäkring. För att bli europeisk specialist/diplomate krävs att man blir antagen till ett av dessa college, efter minst ett års arbetslivserfarenhet inom relevant specialområde (antagningskraven varierar något mellan olika program), och därefter följer ett residencyprogram enligt fastlagd utbildningsplan.

På EBVS:s webbplats www.ebvs.org kan man läsa mera om de 27 Colleges som för närvarande finns, och även hitta en sökbar medlemsförteckning över alla specialister inom alla Colleges. 

Har du frågor, vänligen kontakta specialistutbildning@svf.se