Vägledning för det skriftliga arbetet

Inledning
Det skriftliga arbetet är en del av utbildningen till specialist (specialistkompetens) i utbildningsprogrammen för hund och katt respektive häst. Basutbildningen består av tjänstgöringstid under handledning på en godkänd utbildningsplats i syfte att uppnå de specificerade kunskapskraven. Utöver detta ska kurser, litteraturstudier och ett skriftligt vetenskapligt arbete genomföras. Det skriftliga arbetet kan bestå av en vetenskaplig artikel (resultatet av en vetenskaplig studie där aspiranten är förstaförfattare och huvudansvarig för studien), en fallbeskrivning eller en litteraturstudie.

Aspiranten ska i arbetet visa sin förmåga att självständigt söka och kritiskt välja vetenskaplig litteratur och ge en allsidig belysning av ett problem. Aspiranten ska dra de slutsatser som kan anses motiverade av litteraturgenomgången, fall eller utförd studie och diskutera informationen på ett korrekt sätt. Aspiranten ska sedan på ett vetenskapligt sätt strukturera ämnet och självständigt skriva ett lättförståeligt arbete. Ett vetenskapligt skrivsätt innebär att uttrycka sig logiskt och tydligt, att noga skilja på egna och andras uppgifter, att alltid ange källan till ett påstående, i första hand utgå från originalkällor samt att skilja på fakta och tolkningar av fakta.

Aspiranten förväntas läsa relevant litteratur i ämnet ”Vetenskapligt skrivsätt”.

Allmänna krav på struktur och innehåll
Texten i arbetet skrivs och sparas elektroniskt i Word eller Word-kompatibelt format. För litteraturstudie och fallbeskrivning är max antal tecken 22 000 och för vetenskaplig artikel är antal tecken begränsat till ca 25 000. Antal tecken är angivet inklusive allt, dvs även blanksteg, innehållsförteckning, abstract, tabeller, figurer osv men exklusive försättsblad och referenser.

Arbeten som överskrider angivet antal tecken returneras ogranskade och kan komma att granskas, då teckenantalet korrigerats, först i nästa granskningsomgång.

Typstorleken bör vara 12 punkter, typsnittet Times New Roman och texten skrivs med dubbelt radavstånd. Arbetet ska förses med sidnumrering och löpande radnumrering för att underlätta ESK:s granskning. Om förkortningar används i texten ska de första gången skrivas ut helt med förkortningen inom parentes. Språket ska vara svenska eller engelska och stavningskontroll ska ha gjorts.

Undvik journalspråk och ”veterinärslang”. Kåserande stil och svepande generaliseringar är heller inte korrekt i ett vetenskapligt arbete.

Korta och informativa rubriker och underrubriker i lagom omfattning underlättar för läsaren och gör arbetet strukturerat. Figurer, tabeller och eventuella bilder ska samspela med (och inte upprepa) texten och ska ligga i dokumentet på den plats de ska läsas. De ska dessutom skickas med i högupplöst format som separata bilagor till arbetet. 

För att skriva en litteraturstudie bör minst ett trettiotal vetenskapliga artiklar finnas tillgängliga inom ämnet. För ett nytt och ännu relativt outforskat ämne kan färre referenser accepteras. Om det vetenskapliga arbetet tenderar att bli för stort, är det lämpligt att avgränsa arbetet till en viss aspekt av ett problem för att på så sätt begränsa omfattningen.

Disposition
Dispositionen är viktig och bör göras innan arbetet påbörjas. Det vedertagna sättet att skriva vetenskapliga arbeten innebär att man börjar med att presentera problemet och dess bakgrund. Sedan preciseras frågeställningen och syftet med undersökningen eller studien. Därefter beskrivs försöksmaterialet och de metoder som använts samt erhållna resultat. Slutligen tolkas och utvärderas resultaten och slutsatser dras. Om arbetet enbart bygger på litteraturstudier får denna indelning tillämpas i den mån det är relevant. För fallbeskrivning finns mer information författarinstruktioner till vetenskapliga tidskrifter, några sådana bör konsulteras för att få en bra struktur.

Titelblad (försättsblad) - Alla arbeten ska börja med ett titelblad med Titel/rubrik för arbetet (sträva efter en kort rubrik som representerar arbetets huvudinnehåll), typen av arbete (vetenskaplig artikel, litteraturstudie eller fallbeskrivning) och datum.

Aspirantens (författarens) namn – Ange för- och efternamn, titel och fullständiga adress och kontaktuppgifter. För- och efternamn ska skrivas med stora bokstäver (versaler).

Handledarens namn, titel och dennes kontaktuppgifter.

Svensk och engelsk sammanfattning, inledning, material och metoder, resultat, diskussion, referenser mm, se nedan, under respektive typ av arbete.

Bilagor – tabeller, figurer och illustrationer ska samspela med och inte upprepa innehållet i arbetet. Illustrationer och bilder ska vara relevanta och åskådliggöra information och källan ska anges. Bilder, tabeller och figurer ska placeras på rätt plats i texten, där den ska läsas. De ska dessutom skickas in som separata högupplösta bilagor tillsammans med arbetet.

Sammanfattning på engelska (Summary): För arbeten skrivna på svenska (gäller de flesta) eller annat språk som inte är engelska ska det finnas en engelsk sammanfattning som innehåller artikeln i ett mycket kort sammandrag.

Förord – kan innehålla speciell information men det är sällan aktuellt.

Appendix - kan innehålla information som är viktig för förståelse av arbetet. Appendix används i undantagsfall och skickas in som separat bilaga med tydlig angivelse. Det rekommenderas att hellre lägga viktig information i en referens.

Tack – anges inte i ett vetenskapligt arbete i samband med sidoutbildningen till specialist men får gärna anges i samband med eventuell senare publikation i Svensk Veterinärtidning.

Namnge filerna: Döp filerna med efternamn, förnamn, datum (angivet år-månad-datum, ex 120717), mkt kort titel.

Vetenskaplig artikel
En vetenskaplig artikel ska innehålla titelblad, sammanfattning, inledning, material och metoder, resultat, diskussion, engelsk Summary och referenser.

Sammanfattningen – ska innehålla essensen av artikeln, med tonvikt på slutsatserna. En mycket kort inledning och sedan det viktigaste ur material och metoder, resultat, diskussion och konklusion (där så är tillämpligt). All text ska få plats på en A4-sida.

Inledning - i inledningen definieras problemställningen, eventuella hypoteser samt syftet med undersökningen/arbetet och vad andra gjort före dig. Avsluta inledningen med den viktigaste frågeställningen/ hypotesen.

Material och metoder –beskriver vad som gjorts. Det egna materialet och metoderna skall beskrivas så noggrant att andra forskare kan utvärdera arbetet och upprepa undersökningen.

Resultat – Här redovisas alla fakta som kommit fram i undersökningen. Resultat bör redovisas i form av tabeller, diagram och figurer om detta underlättar överblicken och bidrar till förståelsen. Upprepa inte denna information i texten, illustrationer och text ska komplettera varandra.

Diskussion - här presenteras vad resultaten i studien betyder och vilka slutsatser som kan dras av dem. De diskuteras i relation till vad som tidigare beskrivits i litteraturen. Börja gärna med en huvudkonklusion, diskutera sedan i tur och ordning de mest intressanta frågeställningar som dykt upp och vad som talar för eller emot, belys eventuella svagheter i arbetet och avsluta med en slutkonklusion. Använd lämpliga rubriker för att ge arbetet struktur.

Referenser – se nedan samt Svensk Veterinärtidnings författaranvisningar.

Sammanfattning på engelska (summary) - Sammanfattningen ska innehålla artikeln i ett mycket kort sammandrag.

Den skriftliga redovisningen kan i förekommande fall utgöras av en vetenskaplig artikel som aspiranten har varit huvudförfattare till och som redan publicerats (eller accepterats) i en internationell ”peer reviewed” tidskrift. Kontakta i så fall SVF:s kansli för ytterligare information.

Fallbeskrivning
En fallbeskrivning ska innehålla titelblad (försättsblad), sammanfattning, inledning, beskrivning av ett fall (eller en grupp fall), en litteraturgenomgång, diskussion. engelsk summary och referenser.

Sammanfattning – ska innehålla det viktigaste i fallbeskrivningen, med tonvikt på slutsatserna, i ett mycket kort sammandrag.

Inledning - här definieras problemställningen. Försök ge en bakgrund till varför fallet är intressant och vilken problemställning som gjort att du valt att skriva om det. 

Beskrivning av ett fall – fallet (eller fallen) ska ha ett vetenskapligt intresse, det ska vara väl utrett och dokumenterat och presenteras på ett vetenskapligt korrekt sätt.

Litteraturgenomgång – här redovisas (lite kortare än i en litteraturstudie) vad aktuell litteratur anger om problemet.

Diskussion - här ska fallet på ett korrekt sätt diskuteras i relation till de fakta som framkommit i litteraturgenomgången. Här finns visst utrymme för egna tolkningar, men det ska tydligt framgå vad litteraturen anger och vad som är egna tolkningar av fakta.

Sammanfattning på engelska - ska innehålla artikeln i ett mycket kort sammandrag.

Referenser – se nedan. SLU-biblioteket har också information om hur referenser skrivs enligt olika system https://www.slu.se/site/bibliotek/skriva-och-referera/skriva-referenser/

Litteraturstudie
En litteraturstudie ska innehålla titelblad (försättsblad), sammanfattning, inledning, litteraturgenomgång, diskussion, engelsk sammanfattning och referenser. Den ska också ha en innehållsförteckning som placeras efter försättsbladet.

Sammanfattning– ska innehålla det viktigaste i litteraturstudien, med tonvikt på slutsatserna, i ett kort sammandrag.

Inledning - inledningen ska vara en kortfattad introduktion till ämnet. Försök ge en bakgrund till varför detta är intressant och vilken problemställning som gjort att du valt att skriva om det.

Litteraturgenomgång – här ges en presentation av aktuell litteratur inom valt ämne. Den ska innehålla relevanta och objektiva fakta. Ursprungskällan, referensen, ska alltid skall anges.

Diskussion – här diskuteras de fakta som presenterats i litteraturöversikten. De diskuteras i relation till varandra och här finns också utrymme för egna tolkningar av de fakta som lagts fram. Diskutera i tur och ordning de mest intressanta frågeställningarna som dykt upp och vad som talar för eller emot, belys eventuella svagheter i arbetet och avsluta gärna med en konklusion. Använd lämpliga rubriker för att ge arbetet struktur.

Sammanfattning på engelska - ska innehålla artikeln i ett mycket kort sammandrag.

Referenser – se nedan. SLU-biblioteket har också information om hur referenser skrivs enligt olika system https://www.slu.se/site/bibliotek/skriva-och-referera/skriva-referenser/

Referenser och skrivregler
Författaranvisningarna för Svensk Veterinärtidning har anvisning för referenshantering och skrivregler och instruktionerna ska följas i tillämpliga delar

Referenser som arbetet hänvisar till ska helst utgöras av originalreferenser (-artiklar) och i andra hand textböcker. Referenser från konferens-proceedings eller webbadresser bör inte användas i ett vetenskapligt arbete inom specialistprogrammen om det inte är särskilt motiverat. Lagom antal referenser är 20-50.

Alla referenser läggs i en referensförteckning i slutet av arbetet. Referenser utmärks med siffror inom parentes i den löpande texten. Referenserna numreras efter bokstavsordning i referenslistan, inte i den följd de nämns i artikeln. 

Varje publikation eller källa som refereras till skall återfinnas i litteraturförteckningen. Egna, opublicerade observationer eller personliga meddelanden numreras inte utan nämns endast inom parentes i texten (Sven Svensson, Uppsala, pers medd 2011).

Uppställningen av referenser i referenslistan ska följa riktlinjerna för International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). Observera att inte kolon och semikolon mellan uppgifter i referensen ska användas i arbetets referenser, bara komman och punkter.

I litteraturförteckningen skrivs alla författarnamn ut. I korthet ska tidskriftsreferenser ordnas på följande sätt: Referensnummer, författarens efternamn samt initialer till förnamn, artikelns rubrik (där alla ord utom det första börjar med små bokstäver, oavsett hur originalrubriken skrivs), tidskriftens eller bokens namn, utgivningsår, volym/nummer, första sida-sista sida.

Tidskrifters namn ska förkortas enligt den senaste upplagan av "List of Journals Indexed for MEDLINE " (National Library of Medicine).

En bokreferens ställs upp på liknande sätt. Referensnummer, kapitelförfattarnas efternamn och initialer (utan punkter emellan), kapitelrubrik (med små begynnelsebokstäver på alla ord utom det första), "I:" eller "In:" samt efternamn och initialer på bokens redaktör(er) följt av "red" eller "ed(s)", bokens titel (med små begynnelsebokstäver på alla ord utom det första), förlagsort, förlag, tryckår och slutligen sidnummer. Observera att punkt bara ska användas mellan varje delinformation i referensen, inte efter alla förkortade ord eller namn.

Var noga med val av tecken, stora och små bokstäver, punkt eller kommatecken osv och följ exemplen nedan.

Exempel, tidskrift:

  1. Bondestam S, Alitalo I & Kärkkäinen M. Real-time ultrasound pregnancy diagnosis in the bitch. J Small Anim Pract, 1983, 24, 145-151.
  2. Puppe B, Ernst K, Schön PC & Manteuffel G. Cognitive enrichment affects behavioural reactivity in domestic pigs. Appl Anim Beh Sci, 2007, 105, 75-86.

Exempel, bok:

  1. Hemsworth PH & Cronin GM. Behavioral problems. In: Straw B E, Zimmerman J J, Allaire S D and Taylor D J (eds), Diseases of Swine, 9th ed, Iowa State University Press, Ames, Iowa, 2006, 847-859.

Elektroniska referenser
Elektroniska referenser ska ställas upp enligt instruktion (länk under Författaranvisningar i Svensk Veterinärtidning, se nedan). Observera att enbart en hemsidesadress inte är en godkänd referens i referenslistan och att webbadresser endast i undantagsfall får användas i ett vetenskapligt arbete inom specialistutbildningsprogrammen.

Faktainformation
För läkemedel ska generiska namn på svenska användas. Preparatnamn på registrerade varumärken skrivs med stor begynnelsebokstav och ® efter, om namnet har denna symbol i Fass.se. Latinska namn på mikroorganismer skrivs ut helt första gången de nämns i texten, och skrivs sedan bara med första bokstav på släktnamnet med versal och artnamnet helt utskrivet i gemener. Observera att ingen punkt ska sättas efter släktnamnets förkortning.

Exempel: E coli. Provvärden ska vara fullständiga, med enheter. Ange även gärna normal- värden. SI-enheter bör användas.

Aspiranten ansvarar för att skicka in arbetet i digitalt format (wordkompatibelt) till specialistutbildning@svf.se enligt tidsschema. Arbeten som inte håller allmänna krav (se ovan) kan skickas tillbaka till aspiranten utan granskning.

Handledarens namn och kontaktuppgifter ska finnas på arbetets försättsblad. Handledaren för det vetenskapliga arbetet behöver inte vara densamma som för den kliniska tjänstgöringen.

När det vetenskapliga arbetet är granskat ger kansliet aspiranten besked per e-post om bedömningskategori, instruktioner för eventuell revidering samt information om kommande tidsschema. Godkända arbeten arkiveras och görs tillgängliga för Svensk Veterinärtidning för eventuell framtida publicering. Inget arbete publiceras utan att aspiranten först tillfrågas.

 

Uppdaterades senast 10 juli 2019