En uppmaning till regeringen att ändra lagstiftningen för att skydda kvinnor och djur som drabbas av våld

I juni presenterade regeringen ett 40-punktsprogram för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Åtgärderna syftar till genomgripande förändringar. Dock lyser ordet ”djur” med sin frånvaro, trots att sambandet mellan våld mot kvinnor och djur sedan ett tjugotal år finns beskrivet i internationell forskning. Samma månad överlämnade regeringen en lagrådsremiss till Lagrådet om ett nytt brott, grovt djurplågeri, som nu blivit ett lagförslag. Det är positivt att det i lagrådsremissen nämns både psykiskt våld mot djur och sambandet mellan våld mot djur och våld mot människor, vilket flera remissinstanser också tar upp. Samtidigt finns det en osäkerhet i hur brottet värderas eftersom regeringen skriver att om våldet påverkat djuret ska avgöras i varje enskilt fall. I stället bör skrivningen vara generell och tydligt inkludera sambandet i brottet grovt djurplågeri.

Den 13 september presenterade jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) riktade medel för området mäns våld mot kvinnor. Regeringen ska tillsätta en utredning för att stärka straffrätten avseende ”psykiskt våld och nedbrytande handlingar” – precis det som detta samband handlar om.

När familjedjur utsätts är det ett psykiskt våld riktat mot kvinnan. Att inte kunna eller våga skydda sitt djur är nedbrytande och en form av psykiskt våld. Hot mot djur används för att hindra att en kvinna lämnar en relation. Mannen talar om vad som kan hända om djuret lämnas kvar hos honom. Sambandet mellan våld mot kvinnor och djur är välkänt på landets kvinno- och brottsofferjourer. Genom åren har kvinnor tagit med sina djur dit. Rädsla för allergier bidrog till att flertalet slutade att ta emot djur, men numera tar en del jourer åter emot djur.

Läs hela inlägget på DN debatt 16/10 2021