Skyddsombud

Enligt arbetsmiljölagen, ska skyddsombud finnas på arbetsplatser där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts. Skyddsombudet ska utses även på andra arbetsställen om arbetsförhållandena kräver det. Varje skyddsombud bör också ha en ersättare.

Skyddsombudet ska utses av en lokal arbetstagarorganisation som är, eller brukar, vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation, utses skyddsombudet istället av arbetstagarna.

Ett lokalt skyddsombud brukar alltså i första hand utses av den eller de lokala fackliga organisationer som (förhoppningsvis) har ett kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns någon sådan organisation, eller om arbetsplatsen/avdelningen/arbetsgivaren saknar lokalt eller lokala fackliga ombud, kan arbetstagarna istället själva välja sitt lokala skyddsombud. Han eller hon kan då väljas på ett ”vanligt” arbetsplatsmöte. Beslutet bör skrivas ned i ett mötesprotokoll. Därefter meddelas facklig organisation om valet. Normalt är att ett skyddsombud väljs på 2–3 år.

Idag är det inte ovanligt att det finns flera fackliga organisationer med avtal på ett och samma arbetsställe. Om så är fallet, bestämmer man själv på arbetsplatsen om man ska ha ett gemensamt skyddsombud eller om man ska välja varsina.

På större arbetsplatser eller arbetsorganisationer där det finns mer en ett skyddsombud, säger arbetsmiljölagen att det bland skyddsombuden ska utses ett huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet. Lagen säger vidare att på arbetsplatser med minst femtio anställda, ska det finnas en så kallad skyddskommitté med företrädare från både arbetsgivaren och arbetstagarna. En skyddskommitté ska även inrättas på en arbetsplats med färre anställda om så begärs av arbetstagarna.

Läs gärna mer i följande länkar för mer information:

• Våra utbildningar
• Skyddsombud – arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljö - broschyr från Arbetsmiljöverket
• Att vara skyddsombud - en broschyr från SACO
• Prevent - vad gör ett skyddsombud
• För dig som skyddsombud SACO
• Skyddsombud och arbetsmiljöombud Arbetsmiljöverket
• Arbetsmiljölagen - broschyr med kommentarer

Ett skyddsombud företräder alla på en arbetsplats. Det spelar ingen roll om en kollega är medlem i facket eller inte. Som skyddsombud företräder du dina kolleger i arbetsmiljöfrågor och arbetar för att arbetsgivaren uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Ett skyddsombud har med andra ord möjligheten att bidra och spelar en viktig roll i det ständigt pågående arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Här är det viktigt att betona att det, enligt arbetsmiljölagen, alltid är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Det är dock ett krav (och ofta en stor fördel) att arbetstagarnas representanter bjuds in i arbetsmiljöarbetet i en lokal samverkan.

För att ett lokalt skyddsombud ska ha kunskap, befogenheter och skydd att genomföra sitt uppdrag stadgar arbetsmiljölagen att ett skyddsombud har:

• Rätt till utbildning
• Rätt till ledighet
• Rätt att behålla gällande anställningsvillkor
• Rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs
• Rätt att medverka i skyddsrond och ingå i ev. skyddskommitté
• Rätt att begära arbetsmiljöåtgärd eller arbetsmiljöundersökning
• Rätt att avbryta arbete/del av arbete som kan leda till omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, ett så kallat ”skyddsombudsstopp"
• Skydd enligt förtroendemannalagen (om kollektivavtal finns)

Allmänt kan sägas att man som anställd alltid har ansvar att vara delaktig i den lokala arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet samt att påtala brister som upptäcks. Arbetsgivaren är dock den som enligt arbetsmiljölagen är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska samverka med de anställda för att skapa en bra arbetsmiljö. Skyddsombudet är de anställdas valda ombud i arbetsmiljöfrågor och utgör en viktig länk mellan de anställda och arbetsgivaren, men har inget eget ansvar för arbetsmiljön. Ett skyddsombud har dock utökade befogenheter och bör få mer insyn i arbetsgivarens arbetsmiljöarbete och andra förändringar på arbetsplatsen. Det kan t ex handla om en planerad nybyggnation, andra ändringar i arbetslokaler, arbetsprocesser eller arbetsmetoder. Skyddsombudet ska då involveras och få tillräcklig dokumentation och insyn för att kunna fullfölja sitt uppdrag.

Där ett skyddsombud anser att det finns brister i arbetsmiljön, kan hon eller han begära att arbetsgivaren vidtar lämpliga åtgärder. Arbetsgivaren är då skyldig att omgående svara på en sådan begäran. Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna eller inte inkommer med annan förklarande information, bör skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket för råd och hjälp med ev. föreläggande eller förbud.