Öppet brev till Jordbruksverket angående personuppgifter vid anmälningsplikt
Vid misstanke om att ett djur inte uppfyller införselreglerna avseende rabies bör detta rimligtvis betraktas som en misstanke om rabiessmitta. Veterinär ska vid misstanke om rabies enligt epizootilagen omedelbart anmäla detta till Jordbruksverket och länsstyrelsen. För att veterinären ska kunna fullgöra sin skyldighet att anmäla och begränsa smittspridning, vilken tydligt framgår av denna lag, måste anmälan om möjligt innehålla uppgifter om djurhållarens namn, adress och telefonnummer. I lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård sägs tydligt att den tystnadsplikt som åligger djurhälsopersonal inte omfattar att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
Därav följer att anmälan om misstänkt epizootisjukdom, exempelvis då djurägaren inte kan uppvisa dokumentation på att ett till Sverige nyligen infört djur uppfyller införselkraven avseende rabies, inte bör omfattas av personuppgiftsskydd.
I Jordbruksverket broschyr ”Till veterinär - Rutin när du upptäcker en hund, katt eller iller som inte uppfyller införselvillkoren” står att veterinären ska ta reda på djurägarens namn, adress, personnummer och telefonnummer, och uppge dessa för Jordbruksverket. Dessutom ska kopior av djurets alla handlingar samt journalutdrag skickas till Jordbruksverket.
Hur ska veterinärkåren kunna uppfylla sina skyldigheter enligt smittskyddslagstiftningen och följa instruktionen i broschyren utan att ange de personuppgifter som behövs för att identifiera och kontakta djurägaren? Anser Jordbruksverket att det råder någon tvekan om att veterinären ska agera så som anges i lagen och i broschyren? Veterinärförbundet begär att Jordbruksverket tydligt klargör detta skyndsamt för den svenska veterinärkåren.
Sveriges Veterinärförbund, Stockholm 2020-08-28
Katja Puustinen, förbundsordförande
Jordbruksverkets svar 2020-11-11