Nya lagar av betydelse för företagare

(SVT 10/2014)

Vid halvårsskiftet 2014 trädde ett antal lagar och regler ikraft, som på ett eller annat sätt kan få betydelse för företagen.

 

Arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna

Från och med den 1 juli 2014 ändras sanktionerna för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna i Arbetsmiljölagen (AML) respektive Arbetstidslagen (ATL). Förändringarna innebär i huvudsak att flera av bestämmelserna med straffsanktioner ersätts av sanktionsavgifter. Straffsanktionerna behålls dock för vissa överträdelser. Det innebär att om man exempelvis inte följer ett föreläggande eller bryter mot ett förbud kan man även i fortsättningen dömas till böter. Det gäller under förutsättning att föreläggandet eller förbudet har förenats med vite. För andra överträdelser av föreskrifter har tillsynsmyndigheten till uppgift att besluta om sanktionsavgifter. En sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller oaktsamhet. Högsta avgiften höjs från 100 000 kronor till 1 000 000 kronor. För att undvika att någon drabbas av både vite och sanktionsavgift alternativt straff, införs en konfliktlösningsregel. Regeln innebär att en sanktionsavgift inte ska tas ut och det ska inte dömas ut straff om gärningen omfattas av ett föreläggande eller förbud som utfärdats av tillsynsmyndigheten.

 

Nya ansökningsavgifter vid domstol

Från och med den 1 juli 2014 höjs ansökningsavgifterna för mål och ärenden vid tingsrätterna. Bland annat höjs ansökningsavgiften för vanliga tvistemål från 450 kronor till 2 800 kronor. För ett mål som rör ett krav under 22 200 kr (ett halvt prisbasbelopp) är ansökningsavgiften som utgångspunkt 900 kr. För ett mål som rör ett krav över 22 200 kr (ett halvt prisbasbelopp) är ansökningsavgiften som utgångspunkt 2 800 kr.

Från den 1 juli 2014 kommer tingsrätten ta ut en tilläggsavgift för ansökningar om betalningsföreläggande och vanlig handräckning som har inletts hos Kronofogden och som har överlämnats till domstolen för vidare handläggning. Tilläggsavgiften, som är 600 kronor eller 2 500 kronor beroende på hur målet kommer att handläggas vid domstolen, ska betalas till tingsrätten.

 

Utökad ångerrätt för konsumenter

Genom nya bestämmelser i distans- och hemförsäljningslagen, som byter namn till lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, införs ångerrätt för konsumenter som ingår avtal på offentliga platser som gator, köpcenter och badstränder. Tydliga regler införs också om vilken informationsskyldighet näringsidkaren har när han eller hon ingår avtal på distans och utanför affärslokaler. Vid distansavtal som ingås på en näringsidkares webbplats ska konsumenten bara vara bunden om han eller hon uttryckligen har gått med på att betala för varan eller tjänsten. Ändringarna genomför ett direktiv om konsumenträttigheter som antagits inom EU. Ikraftträdande: Den 14 juni 2014.

 

Inget krav på skriftlig arbetsordning

Kraven på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning tas bort. Förfarandet för att minska aktiekapitalet förenklas också och möjligheterna att teckna nya aktier genom betalning utvidgas. Syftet med ändringarna är att förenkla företagens vardag. Ändringarna innebär även bland annat att en bolagsmans ansvar för ett handelsbolags förpliktelser i vissa fall ska upphöra tidigare än i dag. Syftet med det förslaget är att den som har utträtt ur ett handelsbolag inte ska behöva sväva i ovisshet kring sitt ansvar för bolagets förpliktelser alltför länge. Ikraftträdande: Den 1 augusti 2014.

 

Missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring

Flera åtgärder vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare utnyttjas.

Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda, av en annan anledning än att anställningen har upphört, ska tillståndet sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om arbetstagaren inte börjat sitt arbete inom fyra månader. Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka arbetstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd. Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda. Arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare. Ikraftträdande enligt förslag: Den 1 augusti 2014.

 

Näringsförbud

Enligt den nya lagen utökas kretsen av personer som kan meddelas näringsförbud till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet, oavsett i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs. Vissa funktionärer i en juridisk person antas alltid leda verksamheten. Denna krets utvidgas till att omfatta även vissa företrädare för utländska filialer och stiftelser.

Den nya lagen innehåller också bestämmelser som ska effektivisera Kronofogdemyndighetens tillsyn över att meddelade näringsförbud följs. Det blir obligatoriskt att den som har fått näringsförbud ska kallas till ett inledande samtal där han eller hon får information om näringsförbudets innehåll och där myndigheten kan få upplysningar om hur personen försörjer sig. Ikraftträdande: Den 2 augusti 2014.

 

Bättre konkurrenstillsyn

I konkurrenslagen införs bestämmelser för att göra det enklare för företag att anmäla en överträdelse av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete till Konkurrensverket. Bestämmelserna ska även ge Konkurrensverket ett bättre underlag för att ingripa mot överträdelsen. Konkurrensverket ska kunna ge företag anstånd med att lämna sådana uppgifter som krävs för att företaget senare ska kunna befrias från den ekonomiska sanktionen konkurrensskadeavgift. När det gäller prövning av företagskoncentrationer, exempelvis företagsförvärv, blir det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som tillämpas vid prövningen. Löptiden kan stoppas om en part i koncentrationen inte har följt ett åläggande att lämna uppgifter som verket behöver för att kunna pröva koncentrationen. Löptiden för en frist kan också stoppas på begäran av en part. Ikraftträdande: Den 1 augusti 2014.

 

Gymnasial lärlingsanställning

För att underlätta för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden införs en ny lag om gymnasial lärlingsanställning. Den innebär att en elev som genomgår gymnasial lärlingsutbildning inom ett av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna vara anställd i en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Enligt den nya lagen ska en anställning omfatta hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet. En sådan anställning omfattar alltså inte helger eller lov. Genom en ändring i skollagen ska en elev inom den gymnasiala lärlingsutbildningen som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt inte anses som arbetstagare i det sammanhanget, om inte arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning. På så sätt klargörs elevens rättsliga ställning, dvs när eleven är att anse som arbetstagare eller inte.

Man har gjort en ändring i lagen om anställningsskydd som medför att den lagen inte omfattar arbetstagare som har en gymnasial lärlingsanställning. För att eleven ska hinna fullgöra sin utbildning under terminerna ska arbetstagare, genom en ändring i semesterlagen, ha rätt till semesterledighet enbart om man har avtalat det särskilt. En arbetstagare som har en sådan anställning ska ha rätt till semesterersättning för den semesterlön som han eller hon har tjänat in men inte tagit ut. Det går att avvika från den nya lagen om gymnasial lärlingsanställning genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Ikraftträdande: Den 1 juli 2014.


Lars Nordfors
chef Företagarnas juridiska rådgivning
Företagarna