Nya företagsrelaterade lagar och regler

(SVT 2/2015)

Som vanligt trädde ett antal nya lagar och regler ikraft i början av året. Här sammanfattas några av dem som kan vara av särskilt intresse för företagare.

 

Förbud mot diskriminering av funktionsnedsatta

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.

Bristande tillgänglighet innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Det här förbudet mot diskriminering ska gälla inom i stort sett alla samhällsområden.

Det finns vissa undantag från förbudet. I arbetslivet gäller förbudet inte den som gör en förfrågan om arbete. Att tillhandahålla bostäder är också undantaget från förbudet. När det gäller att erbjuda varor och tjänster gäller förbudet inte för privatpersoner eller för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare. I fråga om tillhandahållande av varor och tjänster gäller förbudet inte om det krävs åtgärder i fastigheter och byggnadsverk som går utöver de krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket.

 

Förenklad faktura – höjd beloppsgräns

Beloppsgränsen för att få använda en så kallad förenklad faktura höjs från 2 000 kronor till 4 000 kronor inklusive moms.

 

Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas
Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton begränsas. Det fasta beloppet sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.


 
Polisen blir en myndighet
Den 1 januari 2015 ombildades Rikspolisstyrelsen, de 21 lokala polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium till en myndighet, Polismyndigheten. Samtidigt blev Säkerhetspolisen en fristående myndighet. 

 

Preskription i försäkringssammanhang

En person som drabbats av en skada och som har rätt till försäkringsersätt¬ning måste anmäla kravet till försäkringsbolaget eller väcka talan i domstol för att ta till vara sina rättigheter. Om personen inte agerar, kan rätten till ersätt¬ning preskriberas.

De här lagändringarna innebär att preskriptionstiden i de flesta försäkringssammanhang nu förlängs från tre år till att alltid vara minst tio år. Dessutom blir reglerna om när preskriptionstiden börjar löpa tydligare. Utöver detta innebär ändringarna bland annat att försäkringsbolagen blir skyldiga att ha rutiner för att kontrollera om det inträffar försäkringsfall som består i att någon försäkrad person avlider. I så fall ska försäkringsbolaget informera de efterlevande om rätten till ersättning.

 

Bättre konsumentskydd vid avtalsförlängning

Den nya lagen syftar till att stärka konsumentskyddet vid automatisk avtalsför¬längning, dvs när ett tidsbestämt avtal förlängs om inte konsumenten säger upp avtalet till avtalstidens utgång.

 Lagen innebär att en näringsidkare ska påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad innan avtalet senast måste sägas upp. Om näringsidkaren inte påminner konsumenten, ska konsumenten ha rätt att säga upp avtalet. Lagen gäller inte om det finns särskilda bestämmelser om förlängning av ett avtal eller om konsumenten efter en förläng¬ning ändå kan säga upp avtalet med högst tre månaders uppsägningstid. Ikraftträdande: Den 1 mars 2015.

 

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Ändringen innebär att man inför en ny ersättning för arbetsgivare som har höga sjuklönekostnader. Den ska ersätta det nuvarande högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader. Det innebär att en arbetsgivare blir kompenserad för den sjuklönekostnad som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala löne¬kostnad. Arbetsgivaren ska kunna få sådan ersättning med högst 250 000 kronor per år. Syftet är att minska den börda som sjuklönekostnaderna kan utgöra. Det gäller särskilt för små företag med höga sjuklönekostnader.

Enligt de nya reglerna ska en arbetsgivare lämna uppgift till Skatteverket om sin bruttokostnad för sjuklön i samband med den månadsvisa arbetsgivardeklara¬tionen. På grundval av den uppgiften ska Försäkringskassan årligen besluta om ersättning för höga sjuklönekostnader. Ersättningen ska tillgodoföras genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Det här ska minska den administrativa bördan som annars faller på de arbetsgivare som i dag ansöker om ersättning från högkostnadsskyddet.


Lars Nordfors
chef Företagarnas juridiska rådgivning
Företagarna