När företagare blir sjuka

(SVT 14/2016)

När en företagare blir sjuk finns det regler för sjukersättning på liknande sätt som för anställda arbetstagare. För att få en rimlig sjukpenninggrundande inkomst från Försäkringskassan krävs dock att företagaren kan argumentera för och dokumentera den inkomst som går förlorad.


Den företagare som är anställd i sitt aktiebolag kommer efter en karensdag att få sjuklön från sitt företag enligt sjuklönelagens regler. Efter två veckor ska företagaren anmäla till Försäkringskassan om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom och kommer då att få sjukpenning.

Den företagare som har enskild firma eller handelsbolag kommer att få sjukpenning från Försäkringskassan efter karensdagarna som automatiskt är sju dagar. Men man kan även ha valt att bara ha en karensdag, 14 karensdagar, 30 karensdagar, 60 karensdagar eller 90 karensdagar. Antalet karensdagar påverkar hur mycket företagaren ska betala i egenavgift. Vill man ändra antalet karensdagar kan man göra det på en blankett till Försäkringskassan. När man fyllt 55 år kan man inte ändra till en kortare karenstid. 

 

Regler för sjukpenning

För att det ska vara aktuellt med sjukpenning måste sjukdomen leda till att arbetsförmågan är nedsatt. Med det menas att om man är sjuk men ändå kan utföra arbete i sitt företag har man inte rätt till sjukpenning. Man ska för att kunna visa detta för Försäkringskassan genom ett läkarintyg där det framgår att arbetsförmågan är nedsatt.

Är företagarens arbetsförmåga helt nedsatt får man full sjukpenning. Men om man har delvis arbetsförmåga kan man vara sjukskriven på deltid 25 procent, 50 procent eller 75 procent beroende på hur mycket man kan arbeta.

Man ska också gå miste om sin arbetsinkomst för att få sjukpenning. Den som har aktiebolag kan dock ta ut lite sjuklön som utfyllnad av sjukpenningen så länge man totalt får ut högst 90 procent av ordinarie lön. Tar man ut mer kommer Försäkringskassan att sänka sjukpenningen i motsvarande mån.

Om företaget har försäkring, t ex på grund av kollektivavtal, man få ut ersättning som komplement till sjukpenningen under en viss period av sjukskrivningen. Det finns också försäkringar som företaget kan teckna som ersätter intäktsbortfallet när företagaren är sjuk och som ska täcka utgifterna i företaget.

 

Sjukpenninggrundande inkomst

När man anmält till Försäkringskassan att man är sjuk kommer det att göras en utredning om företagarens sjukpenninggrundande inkomst (SGI). SGI är högst 7,5 prisbasbelopp dvs 332 200 kr 2016. Det är den inkomst som går att anta att företagaren kommer att ha av eget arbete om han/hon hade varit frisk det närmaste halvåret.

Om man har aktiebolag kommer SGI att grundas på vad man tar ut i lön från sitt bolag. Även oregelbundna inkomster som sker årligen kan tas med. Men tänk på att det ska vara en lönenivå som företaget verkligen kan klara av.

Den som har enskild firma eller handelsbolag får göra ett antagande om vad man skulle tjäna, men då finns vanligtvis en begränsning till det skatterättsliga resultatet som i genomsnitt redovisats de senaste tre åren. Är den enskilda firman nystartad har man ett automatiskt uppbyggnadsskede de första två åren som gör att företagarens SGI motsvarar lönenivån för anställda med motsvarande utbildning, arbetsuppgifter och erfarenhet.

 

Välgrundat underlag

För att man ska kunna få sjukpenning krävs att det syns att man får inkomst på grund av arbete från sitt företag. Som företagare har man vissa möjligheter att fördela inkomsten från företaget mellan ersättning för arbete och avkastning av satsat kapital. Eftersom detta kan påverka företagarens SGI gäller det att vara medveten om konsekvenserna av att ta ut låg lön respektive ha låg vinst i sin enskilda firma.

Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är en lämplig nivå för SGI för en företagare. Man bör därför vara beredd på att argumentera för sin ståndpunkt. Det är då bra att ha ett välgrundat underlag till Försäkringskassans handläggare genom att ha dokumenterade löneutbetalningar, ordning på pappren m m så att man kan visa att nivån är rimlig.

 

Karin Berggren
jur kand, ansvarig rådgivningen,
Företagarna