Att hantera förtal och trakasserier

(SVT 7-8/2017)

Allt fler veterinärer, såväl anställda som företagare, riskerar att utsättas för förtalskampanjer i sociala medier. Företagarna tipsar om vad man som privatpraktiker eller arbetsgivare kan göra för att förebygga eller motverka dessa problem.


Du gör inget fel men någon missuppfattar eller sätter igång ett rykte om dig och ditt företag av ren illvilja. Samhällsutvecklingen, ny teknik och sociala medier har gjort det lättare att sprida rykten, förtal, trakasserier m m till många människor. Vad bör du göra om din personal eller du själv utsätts?

Börja med att dokumentera det som hänt genom att t ex ta skärmdumpar eller spela in. Detta för att kunna ha som bevisning om du bestämmer dig för att begära skadestånd av förövaren för det du utsatts för.

Första rådet därefter brukar vara att kontakta den individ som publicerat för att få stopp på spridningen. Tänk också på att andra kan ha fortsatt spridningen och försök då få även dem att sluta. Det är inte alltid den som först lägger ut en nedsättande text eller bild som ser till att de når en större krets av personer.

Om personen vägrar ta bort felaktiga och kränkande uppgifter bör man undersöka om det går att anmäla, t ex direkt i appen eller sociala mediet, till den som tillhandhåller möjligheten att sprida texten eller bilden. De ansvariga kan då kontrollera mot sina regler om de kan ta bort t ex ett inlägg som är kränkande eller stänga av en användare. Tänk då på att vara noga att skriva en förklaring så att mottagaren kan utreda och ta bort inlägget.

Som huvudregel gäller att om det inte hade varit tillåtet om det framfördes muntligen är det heller inte tillåtet på internet. Att till en större grupp personer via sociala medier förmedla nedvärderande uppgifter om en person kan vara förtal, även om uppgifterna i sig är sanna. Att framföra hot i digitala medier kan vara straffbart som olaga hot. Det är i dessa sammanhang viktigt att komma ihåg att förtal bara gäller fysiska personer. Om någon sprider nedvärderande rykten om ett företag är det bara förtal om det kan ses som förtal av någon fysisk person.

När vanlig press är involverad, oavsett om det är i tidning eller på webben, kan man kontakta ansvarig utgivare och begära en rättelse även om övertrampet inte är tillräckligt för att vara brottsligt. Om redaktionen inte vill publicera en rättelse kan man göra en anmälan till Allmänhetens pressombudsman som kan anmäla det till Pressens Opinionsnämnd för prövning om publiceringen stämmer med god publicistisk sed.

Utgivningsbevis innebär ett grundlagsskydd för yttrandefriheten. Det innebär att om felaktiga eller kränkande uppgifter publicerats på t ex en webbsida med utgivningsbevis kan man kontakta Justitiekanslern (JK) som kan inleda förundersökning och väcka talan för brott mot tryck- och yttrandefriheten.

Polisanmälan bör göras om det förekommer hot, våld, förtal eller annat som kan vara straffbart i samband med arbetet. Om du är osäker, prata med polisen om vad som har hänt för att se om det är något som kan vara straffbart. Även om det inte är säkert att anmälan leder till åtal kan det vara ett sätt att markera att det inträffade tas på allvar och inte tolereras.

Hot och våld kan förekomma i alla miljöer. Den som har ansvar för arbetsmiljön ska förebygga, dvs utreda riskerna och vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att dessa situationer uppstår. Detta gäller både arbetsplatsen som helhet och i särskilda situationer där det kan finnas extra stora risker, t ex medverkan vid omhändertaganden av misskötta djur. Om man som arbetsgivare inte redan påbörjat detta arbete mot hot och våld kan man ta hjälp av material på Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se.

Karin Berggren
jur kand, ansvarig rådgivningen, Företagarna