Sveriges Veterinärförbund

Arbetstid, konkurrens och trygghet – utblick från Bryssel

(SVT 8-9/12)

I slutet av mars presenterade EU-kommissionen en förordning som ska förtydliga samspelet mellan utövandet av vissa sociala rättigheter och ekonomiska friheter. Denna och andra nyheter från Bryssel presenteras.

 

För en tid sedan gjorde jag och mina kolleger en studieresa till Bryssel. Förutom sedvanlig konferens genomförde vi några studiebesök bland annat vid Europaparlamentet och vid den Europeiska kommissionen. Det är naturligtvis svårt att på några korta rader sammanfatta vad som är aktuellt på europanivå, men jag fastnade ändå för följande.

I slutet av mars presenterade kommissionen en förordning - Monti II-förordningen - som syftar till att klarlägga rättsläget och förtydliga samspelet mellan utövandet av vissa sociala rättigheter och ekonomiska friheter. Förhållandet mellan den grundläggande rättigheten att vidta stridsåtgärder (strejkrätt) och de ekonomiska friheterna har varit föremål för prövning i EU-domstolen vid en rad tillfällen (Laval-, Viking-, Rûffert- och Luxemburgmålen). I syfte att klargöra rättsläget presenterar kommissionen alltså en förordning, som blir direkt tillämplig i medlemsstaterna om den antas. Denna lagtext föreskriver att etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster ska respektera den grundläggande rättigheten att vidta stridsåtgärder och vice versa.

Det kan noteras att förslaget redan mött en hel del kritik både från europafacken och arbetsgivarsidan. Även nationella parlament har uttryckt sig frågande till förordningen. Nästa steg är att förslaget ska förhandlas av medlemsstaterna och var det slutar får framtiden utvisa. Samma dag som Monti II-förordningen presenterade kommissionen också ett förslag till "tolkningsregler" kopplade till utstationeringsdirektivet.

Arbetstidsdirektivet sätter en lägsta nivå

Lite mera jordnära är kanske frågorna rörande det så kallade arbetstidsdirektivet. Förhandlingarna om EUs arbetstidsdirektiv förefaller dock ganska låsta och det är svårt att bedöma den fortsatta utgången. Värt att notera är att den så kallade EU-spärren för kollektivavtal innebär att undantag och avvikelser från arbetstidslagens regler genom kollektivavtal inte får innebära att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av EUs arbetstidsdirektiv. EU-spärren för kollektivavtal innebär i praktiken att parternas möjligheter att avtala om arbetstidsfrågor begränsas på sätt att arbetstidsdirektivet sätter en lägsta nivå som alltid måste beaktas. Arbetsgivare som följer arbetstidslagen behöver alltså inte tillämpa direktivet.

Mycket av de här nämnda frågorna känns kanske långt borta från en svensk företagares vardag, men kan en dag vara något som vi måste förhålla oss till. Fram tills dess uppmuntras alla och en var att vara med och påverka beslutsprocessen.

Lars Nordfors
Chef Företagarnas juridiska rådgivning
Företagarna